torsdag 25 oktober 2007

OPS! I Did It again!

..och så har jag än en gång tagit mej vatten över huvudet. I helgen ska jag hålla i 2 kurspass. Luffarslöjd och textiltryck. Så typiskt mej... Är jag nån expert på dom områderna kanske??? Näe, absolut inte! Men hur svårt kan det vara? (!)
SKITSVÅRT!
Nu sitter jag här och river mitt hår! Hur ska jag lösa detta? Det var inte bara att snurra runt med lite ståltråd och att dutta hejvilt med lite färg. Närå, så lätt slipper jag inte undan. Kanske skulle ha tänkt på det lite tidigare. Som kanske typ för två vackor sedan när jag första gången var på Bibblan och biblotikarien skrattade roat åt mitt åtagande. Jag svarade henne lite kyligt med: Hur svårt kan det vara? Det hinner jag väl lära mej
Det står väl i böckerna hur jag ska göra och träna hinner jag ju, jag har ju flera veckor på mej. Men det var då de. Nu är det 24 timmar kvar! Jag har verkligen försökt att göra lite varje dag den här veckan. Men ni vet ju hur det är med barn. Det blir ju sällan som man tänkt sig. Micke jobbar em+ att han åkt in tidigare och jobbat lite extra och Wilda har kommit in i ännu en period då hon tror att hon inte behöver sova... Jag har försökt med allt! Jag har väntat ut henne, då slocknade hon 00.15. Och den dan hade hon inte sovit nån lunch heller. Då var hon rätt billig ska jag säga. I förrgår skrek hon oavbrutet i 1½ timme när det var sovdax. Lätt att sätta sig och pyssla då. Idag var jag den snälla mamman som låg brevid henne när hon skulle sova, tänkte att det kanske skulle hjälpa. Ja, hon somnade ju. ...efter 2 timmar! Jo, hon är trött! Men jag vet inte vad som flugit i henne. Men till veckan gör vi ett nytt försök. Då börjar vi om och hon ska få börja sova på sitt rum. I helgen när vi ska vara borta är det ju ingen ide´ att triskas.

Idag har vi varit och fotograferat lilltösen på öppnis. Micke, hör och häpna var in till stan igår och ekiperade Wilda så hon skulle vara fin(are) till fotgraferingen. Han lyckades faktiskt riktigt bra med uppgiften. Tack och lov! Annars hade vi väl fått "råka spilla" något över tröjan i sista sekunden. ;) Som vanligt var vi ute i sista minuten och fick jäkta. Men väl framme fick vi ändå vänta på vår tur. Nån som också kändes lite hetsig och stressig var fotografen. För första gången i sitt liv blev Wilda vettskrämd över en karl. Så typiskt... Hon klamrade sig fast på mig och vägrade släppa. Till slut fick jag ändå ner henne på stolen och öppnisfröken försökte så gott som det gick att locka fram ett skratt där bakom kameran. Det gick väl sådär... Aja, nu är det gjort iallafall. Vi får väl vänta med spänning på resultatet.

När, nu ska väl jag ta och återvända till min ståltrådshärva...
Å jo, fresten.. inte nog med att det är svårt att tillverka vackra skålar, lyktor och trycka snygga örngott. Sakerna jag har beställt på Slöjddetaljer har inte dykt upp ännu. Dom som jag ska ha med mej till kursdeltagarna så dom kan ha något material att göra något av. Jag håller tummarna för att avin dimper ner i lådan i morron. Annars skiter det sig riktigt!

Hare gott alla!
Hare gott!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hihi,måste erkänna att jag skrattade lite när jag läste ditt inlägg. "Hur svårt kan det vara??" För mig som inte ens vet vad luffarslöjd är så låter det vääääldigt svårt! Haha..Men såklart fixar du det där strålande. Har då aldrig hört att du misslyckats med nåt du åtagit dig! =)
Kram o lycka till!

Anonym sa...

Lycka till med allt! Blev alldeles svettig när jag läste. ;-) Det går säkert kanon!!

Anonym sa...

hoppas det gått bra i helgen,du fixar ju det mesta! mamma pia

Fina Familjen sa...

åh vad spännande med fotograferingen! Årets julklapp kanske? lram